Jag sitter här ensam och undrar var Jag kommer hamna härnäst(?)

Jag har rätt mycket med mig själv. Jag kanske skulle andas i det tomrum som blev över.
Skulle jag kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans? 
Men, jag skulle aldrig ha tålamod att bli förstådd. Ingen känner mig så väl som du. Jag skulle fastna i min ensamhet igen. Fan, det värker, det ilar då och då. Det känns ibland som om alla har förstått utom jag.
Att hela världen står och pekar; stackars hon som tror att livet är en dröm.
Jag tänker att jag bara Måste se mig om och leva lite mer, du vet hur jag är. Jag tvivlar än en gång och strör ut frågorna på bordet. Nån säger nånting, nån annan nåt annat. 
Jag vill säga att jag önskar han förstod men det är ju inte det de handlar om, jag vill nog bara ändra sanningen men det fungerar inte alltid på de sättet. Bilder säger stanna bilder säger gå. 
Väntar jag mig för mycket blåser jag iväg. Men, när du träffat båtten. Kom ihåg mig då. Du sa du behövde tid, du har tid...

FIN TRÖJA :D:D:D:D:D:D:D
puussssssssss (L)(L)

Du skriver fint, poetiskt, med eftertanke. Jag vill läsa mer. Skriv mer. Släpp lös Ditt kreativa tänkande. DC